ETT LJUS SOM SLOCKNAT...

Det är en konstig känsla som uppstår när man gör sina dagliga klick på olika bloggar och man märker att något är inte som man ska när man kommer inte på en blogg. Jag har under snart ett års tid följt en blogg som en kvinna som heter Elisabeth har. Hon var med i Sofias änglar för en tid sen och hon har en obotlig cancersjukdom. Elisabeth är i 40 årsåldern och har tre yngre barn. Jag har följt hennes alla inlägg på bloggen ett bra tag och kollat på bilder i hennes förvandling i sjukdomen. Från den friska, glada Elisabeth till den svårt sjuka och plågade Elisabeth. Att följa en persons så hemska resa har varit väldigt jobbigt ibland...
 
Under en lång tid så har jag läst på bloggen hur Elisabeth bara blivit sämre och sämre för varje dag som går. Hur hon tillbringat varje dag som den sista och njutit med sina barn till fullo. Hon har länge vetat att hon inte kommer att bli frisk från denna hemska sjukdom och att den en dag kommer ta hennes liv!
 
Så för en liten stund sedan klickade jag, precis som vanligt, in på Elisabeths blogg. Jag fick då läsa det väntade, men otroligt jobbiga, inlägget av hennes vän att Elisabeth nu inte lever längre. Det är svårt att beskriva hur en person man inte känner alls, kan påverka en så mycket som Elisabeth har påverkat mig. Hennes resa och Elisabeth som person kommer jag aldrig att glömma! Elisabeth var, och är nog fortfarande, en extremt stark och positiv människa!
 
Hoppas du kommer få frid uppe i himlen! Du är saknad!
 
 
Om ni vill läsa hennes blogg, så gå in på denna sida.
 
 
 
 
 

 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0